hej hej bloggen!
idag är det ju första skoldagen efter höstlovet. hur känner man sig då? jo, dem flesta tycker nog att det är fruktansvärt tråkigt och alla är säkert jätte trötta och önskar att lovet hade varit längre. men jag är inget utav det konstigt nog. eller ja, konstigt och konstigt är det väl inte eftersom det typ har varit det sämsta lovet evvvver. vad beror det på då? jo, jag har haft krångel med socialen, mamma och jourhemmet. jag ville nämligen sova hos en kompis som bara mamma känner till. och jag får egentligen inte sova över hos folk. varför då? jo, för att dem tror att jag ska dricka. visst jag kanske dricker då och då, vid olika tillfällen och sådant. som när jag har pengar och så. men det ger väl ingen anledning till att jag inte skulle få sova där?

men i alla fall så stack jag ändå. sedan blev det lite problem med att hon jag skulle sova hos var tvungen att åka in till akuten för hon hade olika besvär med kroppen. men som tur var fick jag tag på min gamla kompis som jag inte umgåtts med på ett bra tag. så jag hos henne kunde jag sova, som tur var. det var väldigt mysigt, och vi busade lite som på gamla dagar... vad och hur vi busade kan ni få lista ut själva.

sedan nästa dag spenderade jag typ helt ensam på kil. jag hade ingen att umgås med och kompisen jag skulle vara hos från början kunde jag inte vara med. varför kommer jag inte ihåg. men dagen blev till kväll och det blev fruktansvärt kallt. så jag tog mig en liten tupplur på tågstationen. som tur var kom den gamla kompisen igen och nu med hennes kille som hon hade bråkat lite med. så då fick jag sova hos henne igen. sedan blev det kaputt...
 
jag hade ingenstans att varken vara eller sova + att min mobil blev snodd (säkert utav pundartanten som satt vid en dator i cafét på tågstationen). så jag fick låna mobilen och jag var helt enkelt tvungen att ge upp. jag ringde avlastningshemmet, som jag gillar skarpt. frågade om jag fick sova där, men självklart inte. hon ringde socialjouren som tydligen hade efterlyst mig, fast min soctant hade ringt samma dag och frågat vart jag hade varit. wierd? ohyeah. sen kom mamma, som jag hade skrikit på dagen innan att jag fan aldrig ville se henne något mer. ja, klart jag ångrar mig. men ni vet ju vad mycket man säger när man är förbannad...

så då sov jag hos mamma från onsdagen - fredagen och sedan spenderades helgen hos mormor.
jag vet, vad fan hände med halloween? ja ni, det blev det inget av. söndag kväll skjutsade mamma mig till jourhemmet. vilket innebar blandade känslor. men deras bemötande var minst sagt förvånadsvärt bra.

så idag, måndag, är en ganska bra dag! tillbaka i mina rutiner och strukturer.
vilket komplicerade jag, faktiskt måste ha.
många mulna kramar, eran Ronja