hej bloggen!
usch vad det är mycket i tankarna nu. mycket press överallt och ingenstans.
för det första: jag bröt kontakten med en kompis igår. han har betytt jättemycket för mig, men den sista tiden blev bara för mycket. många lögner och mycket velande. så jag tänkte att jag orkar inte med att bli sårad längre. jag skrev ett sms på sex sidor och skickade iväg. klart jag blev jätteledsen och funderade på vad fan jag hade gjort. men det kanske var det bästa. har så mycket problem runt omkring mig att jag inte klarar av ett till. var tvungen att rensa lite...

för det andra: jag grät väldigt mycket igår kväll. varför vet jag inte? det bara forsade. men det som knäckte mig var nog när kerstin sa: men herregud, du har ju bara dig själv att ta reda på! då svarade jag: ja, men det är nog svårt det. att höra det svaret komma ifrån mig var en tankeställare. jag tror inte det är så lätt att veta vad jag går igenom när jag inte visar mina känslor för fem öre. jag blir bara sur när allt går snett i stället.

för det tredje: alla säger att jag har så mycket med skolan. men vad sjutton vet dem om det? jag är en person som jobbar fruktansvärt fort när det behövs. jag ligger inte efter i något endaste ämne och det vet lärarna också. så är det någon jourhemmet, mamma och mormor ska prata med är det dem i skolan. inte med mig för det gör mig bara ännu mer stressad och pressad.

och för det fjärde: jag har sådana enorma skuldkänslor angående min pappa. jag har svikit honom totalt! det kvittar vad andra säger, om att han är vuxen och om att han har tagit ett barnsligt beslut. det är mitt fel alltihopa! hade jag inte åkt ner till skåne den gången hade allt varit bra. då hade jag fortfarande haft pappa, min dåvarande bästa kompis angelica, mamma hade fortfarade haft sin kompis som hon känt i 30år! kan ni fatta vad jag ställde till med?! är det fel av mig att ständigt gå och tänka på skuldkänslor att allt är mitt fel? ja, det är många frågor jag ställer mig varje dag. men jag såg en skitbra tatuering på killen "deller" i dokumentärserien "inlåst" igår kväll (sista avsnittet, buhuu). det stod: life goes on... något jag behöver få in i min hjärna antar jag...
känsliga kramar, eran Ronja