känner mig tom...



jag är ledsen, besviken, förbannad, förvirrad, trött, lortig, hungrig och ja, you name it i got it. jag vet inte vad jag ska börja med men allt är skit just nu. jag är ovänn med min bästa vänn men man kan inte fortsätta vara vänner om man växer ifrån varandra. det är tidens gång, inget att göra åt om man inte lägger ner hela sin själ på det... och vad jag känner är i inte min motpart beredd på att göra det. jag har försökt med allt, men blir inte lyckligare. för att man ska kunna vara vänner ska man kunna prata om saker. det kan jag erkänna att Jag inte är beredd på. för vi kommer aldrig någonvart. berättar jag någonting jag är trött på och vad jag tycker hon gör fel och vad jag inte trivs med blir hon jätte rapp i munnen och bara säger att så gör jag också och har gjort många gånger. jaha? men kan snälla du berätta när då för det kommer jag ihåg i så fall. nej då säger hon att inte kommer ihåg. jag menar, det är precis som att hon säger så bara för att? det tycker jag personligen är så barnsligt. men visst, hon knäcker en totalt. fast ett samtal om förbättring ska väl inte gå ut på att man knäcker varandra och säger hur dålig motparten är? man ska väl kunna reda ut efteråt? jag vet ingenting längre. jag behöver tid för mig själv... jag behöver tänka på vad jag vill. när jag lever i ett hem där man ständigt blir nertryckt och inte får någon tid för sig själv är det inget bra... jag vet inte hur jag ska göra längre. jag kan bara längta tills mamma får jobb och tills vi flyttar till killstad. det är min största dröm just nu!
jag har bestämt mig för att flytta hem idag. städa i jourhemmet som jag var så illa tvungen. packa ihop och dra. vare sig det är till mormor, mamma eller angelica i kil. jag är trött på att leva efter andras behov. ingen frågar någonsin hur jag vill ha det. jo det gör dem kanske, men det är bara tomma frågor utan medkänsla... och enligt mig kvittar det totalt då. jag är är faktiskt SoL placerad, alltså frivilligt, och kan när jag vill, hur jag vill bara dra. dem jävlarna ska fan inte tjäna mer pengar på mig. och min sista hälsning? ruttna i helvetet.
kramar, eran Ronja


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0