me, myself undt i ;)

ett första inlägg kanske borde innehålla lite fakta om självaste bloggaren?
ja men då kör vi då... jag heter i alla fall ronja rönnelöw och är en tjej som föddes dagen före nyårsafton 1992. lite tråkigt jag vet, men det är ju unikt oxå! lite coolt eftersom hela jag är sjukt unik, daah. jag bor i den supertråkiga staden karlstad. jag går på tingvalla gymnasiet med turism som huvudämne, vilket jag tycker ärsupertråkigt. men det som får mig att kämpa är nog min bästa kompis chanelle (http://www.ellenelles.blogg.se) och vissa lärare. jag har alltid haft lite svårt för att koncentera mig i skolan. jag gör gärna annat än att sitta och jobba. men ämnen som jag gillar får jag ofta MVG i. till exempel som historia, geografi och dylikt. sedan skolkar jag ganska mycket när jag känner att jag inte pallar trycket med allt som händer runt omkring mig. att jag har adhd och inte går på medicin gör nog saken inget lättare.

nu för tillfället bor jag i ett jourhem. vilket innebär att man är placerad utav socialen en kortare tid under utredningstiden. utredningstiden får max pågå under fyra månader. alltså får man max bo på ett jourhem i fyra månader. jag själv har bott där i ca två månader tror jag. jag har egentligen ingen större koll. om jag inte bor och sover i jourhemmet är jag säkert hemma hos mamma, mormor eller kompisar.

ja då kanske ni undrar: men vart i bilden är far hennes? jo, han är nog ganska långt utanför bilden. jag har nämligen inte pratat med honom sedan 7 augusti. det beror nog lite på att jag känner mig utstött och han har (enligt min omgivning) tagit det "barnsliga" beslutet att välja mellan hans tjej annalena och mig. då förstår ni nog att han valde annalena. jag personligen gillar inte annalena så mycket. hon kom in i min och min pappas liv när jag var tolv. han och jag bodde ensamma tillsammans eftersom min mamma bodde nere i lund. han gjorde verkligen allt för mig! skjutsa mig till stallet, köpte en hund, vi var ute och reste, vi åkte till liseberg m.m. men när annalena kom ini bilden försvann allt så himla fort. jag känner det som att hon har snott min pappa tyvärr... så visst mår jag lite dåligt att pappa inte kan kompromissa. man kan väl säga att det är så som jag läste i en tidning igår kväll: världens bästa pappa bara försvann...

kanske man inte behöver deppa ihop nu utan jag kan skriva varför jag skapade bloggen i stället.
jag tror nog att jag skaffade bloggen för att kunna ha någonstans att skriva av mig. jag tänkte att andra vanliga svensson männsikor kanske skulle tycka det var kul att läsa om hur ett lite mer kompliecerat tonårsliv ser ut. här kommer jag skriva mina dagliga betraktelser (ett ord som jag knappt vet vad det betyder men kör på det ändå) och hoppas att ni kommer få en trevlig läsning.

många varma kramar, eran Ronja