BARA PROBLEM...

...och som vanligt BARA mitt eget fel. jag orkar faktiskt inte bry mig längre. jag ska ge livet en sista chans, bara för alla som finns för mig skull. mig själv har jag redan gett upp. i måndags blev det i alla fall pissprov och jag pissade positivt på benzo. det var inte vad jag hade förväntat mig men i efterhand har jag fått reda på att det kan visa på piss i hela två månader efteråt. så jag berättade för pappa som var så glad innan. men det enda jag kunde säga var: jag testade positivt på benzo och han sa ut ur bilen och det var det. jag åkte hem, packade mina viktigaste saker som kläder och dator. en kompis i kil var snäll och lät mig åka dit för att sova. men det blev inget sovande. jag knaprade uppåt piller och satt som hypnoserad vid min mobil och smsa som en jävla galning. stackars adam som fick stå ut med 28-29st ca 6-7sidor långa sms. så nu försvinner 500kr från mig idag för att betala tillbaka skiten. egentligen käkade jag bara piller för 250kr men skitsamma. orkar verkligen inte tjafsa. är inte på humör för det nu. den morgonen ringde i alla fall chanelle mig och frågade om jag skulle till skolan. då helt plötsligt fick jag andningsvårigheter och stor panik. fråga mig inte varför. hade jag inte lugnat ner mig i tid hade hjärtat kollapsat i alla fall. tänk om det hade slutat så enkelt och så underbart... men som sagt. även fast jag varken vill eller orkar så försöker jag en sista och då menar jag SISTA gång att få ordning på livet för mina vänners skull. föräldrar har jag inte längre. pappa vill aldrig någonsin mer ha med mig att göra och jag känner lite samma sak just nu i denna stund. för jag kommer ändå aldrig kunna titta honom i ögonen igen. jag lovade honom en sak dyrt och heligt men bröt det. dock så blev jag tvingad till det löftet. så han får faktiskt ta och skylla sig lite själv... sen mamma är ju bara äckligt pantad i huvudet. jag ska träffa henne för sista gången idag när hon kommer med mina ridkläder om i fall att jag orkar ta upp hästarna igen. finns en häst som behöver hjälp 1km "hemifrån". visserligen en travare men stall sysslor och en "kompis" att gå ut och gå med är ju inget fel, det får mina tankar på annat.

nu i alla fall så bor jag i edsvalla och ska bo där tills jag blir 18år och om jag sköter mig ska jag fråga om jag få bo där tills jag slutat skolan. jag har pratat med jossan flera gånger och sagt flera gånger att jag kan inte lova något. typ att jag får återfall eller liknande. för då slipper jag kvävas av dåligt samvete senare. senare idag ska jag skriva cv tänkte jag. sen lämna pengarna för pillerna... hoppas ni har det bra i alla fall.
kramar, eran Ronja

Kommentarer
Postat av: Maria

Hej tjejen!

Av en ren slump hittade jag din blogg och började läsa. Blev tagen av allt du skriver om. Jag har själv tonåringar hemma och en tonårings liv intresserar mig oavsett hur trist och hopplöst det än kan te sig. Jag jobbar på anstalt så detta med att ha problem är för mig vanlig vardag. Men nog om mig nu vad jag ville säga efter att ha presenterat mig är att man kan inte välja sina föräldrar än mindre kan man välja bort sina barn. Får du någon hjälp på det boendet du har nu?

Du är värd all hjälp som går att få och framtiden ligger för dig inte emot dig.

Kämpa!

Lycka till

Maria

2010-10-20 @ 19:22:46
URL: http://elakametern.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0